När en sångpoet knackar på
Det kom en sångpoet per cykel
och knacka´ på vår dörr
hans gitarr var full av visor
om både nu och förr
Först stämde han gitarren
sen greppa´ han ett G (D?)
så börja´ han att sjunga
det var en sann berättelse
Han sjöng om mörka barer
och den stora himmelen
om livet i Vancouver
och här ut´ på Österlen
Melodin gick i en tonart
mitt emellan dur och moll
där visor möter country
och blir till rock´n´roll
Gitarrfoto: Bengt Eriksson.
Och rytmen var en långsam
östskånsk countryvals
som dansas här i Vollsjö
av dom som dansar alls
Men så gav han mig gitarren
och utbrast: Spela du!
Och sen sväva´ dom över golvet
poeten och min fru
Vi bjöd på nåt att äta
och nåt att dricka till
han tog en klunk Corona
och smaka´ Buhres sill
Vi snacka´ djupt om livet
som ju är än si än så
men hur vindarna än blåser
så får man streta på
Och månen steg i öster
och dan blev allt mer sen
då gäspa´ trubaduren
han längta´ hem igen
Så vi sjussa´ han till bussen
fast cykelen blev kvar
Ja, den dagen ska vi minnas
i alla våra dar
(21010-11; spelas och sjungs som skrivet, typ en långsam östskånsk countryvals med litta rockenroll.)
Erikssons kultursidor 