Bodil Mårtensson
Justine – Raschans hämnd
(Tre Böcker)
I recension på recension har jag uppmanat Bodil Mårtensson att sluta skriva internationella thrillers och återgå till det hon var så bra på när hon började som deckarförfattare, nämligen kombinationen av polisroman och landsortsdeckare med atmosfärrika skildringar av Helsingborg.
Men hon gör ju inte som jag vill! Och det är bra det, tänker jag under läsningen av hennes nya thriller. Undan för undan har Mårtensson skrivit sig in i den nya genren och blivit en allt skickligare thrillerförfattare.
”Justine – Raschans hämnd” är den elfte romanen om Joakim Hill, kriminalkommissarien i Helsingborg. Fast här får Hill ta ett steg bakåt och nöja sig med en biroll. Som anas av titeln introduceras en ny person, Justine Jansen, som nog blir huvudpersonen i kommande böcker.
Justine Jansen är annorlunda, som polis och människa. Hon har diagnosen Aspergers syndrom, vilket både kan vara en styrka och svaghet för henne och polisarbetet. Mitt i actionthrillern passar Bodil Mårtensson på att diskutera en autistisk ”sjukdom” (om ordet ska används).
Även om historien gör avvikelser bakåt i tiden och växlar till polisen på land så utspelar sig mycket av handlingen på ScaniaLine-färjan MS/Ophelia mittsunds mellan Helsingborg och Helsingör = världen. Smart tänkt: resultatet blir lite av en Helsingborgsdeckare och samtidigt en internationell thriller.
Skickligt gjort också: inom färjans begränsade yta lyckas Mårtensson skapa action och spänning genom snabba byten mellan olika personer och scener. ”Raschans hämnd” är en actionfilm på papper.
Det är våldsamt och blodigt. Den muslimska organisationen Imamens Arvingar, som kapat färjan och tagit passagerarna som gisslan, drar sig inte för att skjuta och döda. .
Trovärdigt? Porträttet av Raschan, som leder kapningen, är en bra skildring av hur och varför en muslim kan bli terrorist. Leo, ledare för hela organisationen, skulle väl också kunna finnas. Den unga svenskan, som kallar sig Scherez och anslutit sig till den muslimska terroristorganisationen, är däremot helt osannolik och omöjlig. Hon kan inte finnas!
Verkligt eller overkligt, struntsamma! Nu skriver thrillerförfattaren Bodil Mårtensson så spännande och bra att jag läser ändå. Write on, Bodil!
(Kvällsposten 2010)
Erikssons kultursidor 