2) Långdikterna i Göran Sonnevis nya, tjocka samling ”Sekvenser mot Omega” (Albert Bonniers) är både som en självbiografi och en novellsvit. Ibland som bikt och dikt.
Han diktar inåt (sig själv) och utåt (hela världen). Privatliv, samhälle, politik och gudstro som en enhet.
Och så rakt och direkt: ”A och W fann varandra i Bahgdad Hon Kurd, han Arab Deras kärlek övervann familjernas motstånd De tvingades fly bort från krigen…” (ur ”Advent 2014”).
Kan dikt, liv och kärlek vara lättare – och svårare – att förstå?
(Kortare ändå i YA 2017)