Anders F Rönnblom och AFR Orchestra
The Cosmopolitan Cupcake Conspiracy
(F-Records)
Så här borde dagens Rolling Stones låta! tänker jag när ”En trollkarls hatt” inleder Anders F Rönnbloms nya album ”The Cosmopolitan Cupcake Conspiracy” (andra delen av trilogin ”Landet Folket Jaget”).
Tajt och rockigt, ett sånt där ”primitivt” groove som det kan bli när någon spelar de flesta instrumenten själv.
Också ”Folket, vilka är folket Del 2” och ”Hitchcock Thriller” är rockiga på Anders F-vis och ”Andningshål” är en lika typisk, lugnare ballad. Han återanvänder ackord och melodier från tidigare låtar. Anders F som bäst, för mig: rockig och/eller melodisk, när texterna ryms i melodierna.
Här finns fler såna låtar än på hans förra album. Som countryrockiga ”Spränga en bank” och stilla, vackra ”Innan solen har gått ner”.
Två exempel också på budskapet: var och ens politiska kamp – ja, faktiskt, trots att Anders F Rönnblom aldrig räknades till proggrörelsen finns det idag knappt någon svensk sångpoet som håller så fast vid att livet och musiken är politiska.
Samt hoppet och drömmarna, som Anders F fortfarande har i behåll.
För även om här finns melodier så är orden viktigast. Anders F förenar (sång)poesi med politik och fantasi á la 60- och 70-talen. Krävs det så får melodierna rucka på sig – inte de långa, berättande och personliga texterna.
Till exempel i titelspåret ”The Cosmopolitan Cupcake Conspiracy”, där Anders F än en gång pratsjunger mitt emellan Lou Reed och Bruno K Öijer.
(Varianter på detta i KB/YA/TA samt Hifi & Musik 2015)
Erikssons kultursidor 