Som blott ett litet minne av och tack till Håkan Sandblad, en av Sveriges första seriösa rockskribenter (innan han sen också blev en massa annat), plockade jag fram den här korta recensionen av något han skrev/gjorde nyligen. (Påpekande: Håkan Sandblad var med om att starta Musikens Makt.)
_____________________________________________________________
Presshistorisk årsbok 2015
Red: Birgitta Ney
(Svensk Presshistorisk Förening)
Både apropå årsböcker och antologin med (progg)musikerminnen så har Håkan Sandblad, väl mest känd från radion, skrivit en artikel till årets utgåva av ”Presshistorisk årsbok” om den progressiva musikrörelsetidningen Musikens Makt.
Eller mer specifikt om den kamp som Musikens Makt utkämpade – och vann – mot Åhlén & Åkerlunds (= Bonniers) försök att med Ny Musik starta en 70-talistisk, småproggig och konkurrerande musiktidning.
En lite för kort text, kan jag tycka, som ger blott en antydan om vad Musikens Makt var och stod för (någon borde sätta ihop en hel bok om ”Makten”) men här finns några intressanta detaljer.
Till exempel berättar Sandblad att de flesta svenska rock- och popskribenter bojkottade Ny Musik. Om Musikens Makt skriver han att vissa trodde att hela MM:s redaktion bestod av ”rättrogna r:are”, alltså medlemmar i KFML(r), när tidningen i själva verket uppskattades av socialdemokrater och vänsterut.
Jag, som var med, kan tillägga att åtminstone en folkpartist medarbetade också i Musikens Makt. Bland artister/musik som den vänsterpolitiska musiktidningen MM skrev om nämns Rolling Stones, Alice Cooper, Dr John, folkmusik och visor.
(Hifi & Musik 2015)
Erikssons kultursidor 