Lena Willemark
Blåferdį
Brus & Knaster
Lena Willemark fick nyligen en Grammis med trion Lyöstraini (Ljusets träd på älvdalsmål). Nu har hon gjort ett nytt album med Grammis- och Manifestvarningar.
På trioalbumet sträcker den folkliga traditionen från Älvdalen ut sig till Japan. Sången och musiken på nya ”Blåferdį” (Den blå färden) är ännu mer gränslös och utsträckt men har samtidigt djupare rötter i Älvdalen.
För ett par år sen ringde Sveriges Radio och beställde ett verk av Lena Willemark. Resultatet blev ny musik som pendlar över gränsen mellan folkmusik och nutida konstmusik, traditionellt och nyskapande, Älvdalen och världen.
Willemark sjunger på älvdalsmål. Hon spelar fiol också men musiken föds ur sången, rösten, alla hennes vokaluttryck. Musiken byggs på och vidare av Emma Reid, fiol, Mia Martin, 5-strängad fiol, Mikael Marin, 5-strängad viola, Leo Sander, cello, och Tina Quartey med väskan full av rytminstrument.
Jag nämner alla, för samtliga bidrar till att skapa denna stora, mäktiga känsla – än lockande, än skrämmande – av skogs- eller naturmusik med en geografi som omfattar en allt större del av världen.
Till exempel svenskt folkmusikaliska ”Du spillman” ryms på samma CD, i samma musikaliska värld, som ”Swart”, där Willemark kommer fram ur Älvsdalsskogen och sjunger, kular, ropar huldrelikt till afro-latinska rytmer och stråkar som spelar ur musikgenrer, tid och rum.
Lena Willemarks musik utspelar sig förr, nu och sedan. Här som där. Överallt.
(Hifi & Musik 2016)
Erikssons kultursidor 