Ystadrevyn 2016
Med: Fanny Bäck Wilhelmsson, Miranda Christiansson, Ulrika Conradsson Häggel, Rebecca Erlandsson, Maria Gunnarsson, Marcus Hadriz, Carl Gustaf Holmström, Dennis Klang, Lars-Åke Kristensson, Filip Persson, Maria Persson, Nils-Gunnar Snygg och Lena Steen.
Texter av: Lars-Åke Kristensson, Nils-Gunnar Snygg, Åke Cato, Mikael Neumann, Henrik Bergkvist, Staffan och Sven Bjerstedt m fl.
Regi: Nils-Gunnar Snygg.
Kapellmästare: Pianisten Gustaf Brant.
Premiär: den 2/1, spelas t o m 23/1.
Vilken skillnad! Nu börjar det. De tidigare årgångarna av Ystadrevyn var repetition och försmak. Ja, de har väl aldrig framförts. I lördags hade Ystadrevyn premiär på riktigt. Det var den egentliga premiären.
För detta kan publiken nog tacka Nils-Gunnar Snygg (veteran från Trelleborgsrevyer) som 2016 tagit över som regissör. ”Nu ska vi visa att Ystadrevyn är här för att stanna”, lovar Snygg i programhäftet. Ett löfte som han infriar.
Revyregissören Snygg har skapat en sammanhållen ensemble, repeterat med de medverkande – ja, drillat dem – och lyft framförandena till proffsnivå. Inte minst har han skapat tempo, tempo, tempo! Både i och mellan numren, revyn framförs i en så rusande fart att den tog slut innan jag ville att föreställningen skulle ta slut.
Ystadrevyn 2016. Regi: Nils-Gunnar Snygg (även medverkande, det är han på bilden).
Det betyder att i år bör hela revysällskapet hyllas snarare än enskilda medverkande. Ystadrevyn 2016 har blivit en ensemblerevy, från inledningssången (till musik av Jacques Morali och Henri Belolo) och framåt. Luciakören, som framför Staffansvisan med en ny, leende ironisk text om lussefirandet, är kanske det bästa exemplet på hur bra och roligt det både ageras och sjungs ihop.
Starkast är sången med flyktingar, militärer och ett taggtrådsstängsel. Ingen humor, inget roligt alls. Här finns enbart allvar. Flyktingsången bevisar att en revy inte behöver vara så kul och skojig i varje nummer. Allvar har också sin plats.
Några enskilda prestationer måste jag ändå lyfta fram. Fanny Bäck Wilhelmsson är fenomenalt rolig när hon pratar snabb modern ungdomska och Miranda Christiansson sjunger fint om sig själv som ”en vanlig tjej”. Filip Persson imiterar Jöns Olle Jönsson i dansbandet Lasse Stefanzon på så bred, oförståelig skånska att det blir väldigt roligt. Lars-Åke Kristensson, Carl Gustaf Holmström och – särskilt – Nils-Gunnar Snygg spelar upp en stumfilmssketch vid en pissoar, underlivsfräckt men fyndigt och med ett oväntat slut.
Oj, denne Snygg! Han sätter standarden. Ystadrevyn har en stjärna: Nils-Gunnar Snygg. En urrevyskådespelare med exakt tajming. Hans monolog som gammelgubbe med ”pisseflaska” hade platsat på vilken scen som helst under hela revyhistorien. Ja, Snygg kan ligga på en sjukhussäng som en gammal kvinna också och sjunga en enda rad i en sång så blir det skrattfest.
Varför ger jag då inte högsta betyg (= ”blott” fyra av fem lurblåsare) , när jag tycker att årets Ystadrevy är så proffsig, bra och rolig. Två skäl: Vissa texter saknar det sista skarpa bettet och jag vill ha många fler texter om lokala händelser!
(YA 2015)
Erikssons kultursidor 