Povel Ramel
Debut (Husbondens röst 1944-1952, Radiotjänst 1946-1953 och Din egen röst 1935-1947)
(Box med 5 plus en extra CD
His Master´s Voice / Sveriges Radio / Warner)
Först läser jag och spärrar upp ögonen, sen lyssnar jag och spärrar upp öronen. Povel Ramel var en pojkspoling på 11 år när han gick in i studion Din egen röst i Stockholm. Han satt vid pianot och lekte, sjöng lite och imiterade musikinstrument.
På de följande inspelningarna från amatörstudion har Povel hunnit bli 13 år. Då tog han med sig pappa till studion. De framför sketchen Lagårdskarlen med fru tillsammans. Folke Ramel har rollen som lagårdskarl och Povel är hustrun.
Det är ju så man häpnar! Redan här hörs den artist som Povel Ramel skulle vara under hela sin karriär. Det småjazziga, revyaktiga och knasiga.
Han skulle putsa och finslipa förstås, bli skickligare. Men artisteriet grundlades vid 11 till 13 års ålder.
Nämnda inspelningar finns på den så kallade extra, sjätte CD:n – så intressant att den för mig blir huvudskivan – i Povel Ramel-boxen ”Debut”, utgiven i LP-format med en stor bok och alltså sex CD.
På denna sjätte CD finns dessutom en inspelning där Povel Ramel framför en alldeles ny komposition, ”Johanssons boogie woogie vals”, för några sång- och musikkompisar, bland dem Alice Babs. De gillar låten direkt och tror att den kan slå. Fast då hade Povel hunnit bli stora karln, hela 21 år.
Titeln ”Debut” syftar på att boxen innehåller Povel Ramels tidigaste inspelningar, från 1935 till -53. Vi hör artisten växa upp – snabbt!
Han var 19 år vid skivdebuten 1942 med ”Vårt eget blue Hawaii” och många av sina mest ihågkomna låtar, skiv- och radioinspelningar – som ”Tjo vad de va´ livat i holken i lördags”, ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt”, ”The gräsänkling blues” och ”Titta det snöar” – gjorde Povel Ramel redan i yngre år.
Povel Ramel var en av de första som skapade nya svenska musikformer utifrån amerikansk populärmusik (bland efterföljarna finns till exempel Owe Thörnqvist, Pugh Rogefeldt, Peps Persson och Hasse Andersson).
Flera inspelningar i boxen visar också att Povel var ett barn av sin jazztid: nämnda ”Johansson” och ”Gräsänklingsblues” och särskilt ”Jazzen anfaller” – den sistnämnda är närmast en kamplåt för jazzen och ungdomen och mot förstockat konservativa vuxna.
Och så måste jag meddela att en av mina eviga favoritlåtar finns med på CD nr 3, nämligen ”Uti skogen ska vi gå” (av inspelningsdatum att döma, april 1951, så hade jag inte fyllt fyra år när jag hörde låten första gången). Hört den? Om inte, gör det!
Året innan hade Povel förresten gjort en låt med titeln – det tycker i alla fall jag är kul – ”Benny Anderssons kapell”. Bland andra Thore Ehrlings orkester, Alice Babs, Martin Ljung och Brita Borg finns med på inspelningarna.
(Hifi & Musik 2014)
Erikssons kultursidor 