Etikettarkiv: Yair Dalal

Tredje örat i Tel Aviv

På Kung Georgegatan i Tel Aviv finns en skivaffär av den häpnadsväckande sorten – tänk Folk å Rock (Lund/Malmö), Skivhugget/Bengans under storhetsdagarna (Göteborg) eller ett fem gånger så stort Multi Kulti (Stockholm).

 

Affären har ett passande namn: Third Ear. Om man åker två trappor upp med en ranglig hiss hamnar man i ett litet skivbolagskontor där inredningen består av skivkartonger på varje meter av golvet. Här huserar Third Ears skivbolag med tre etiketter: Magda, Earsay och Earsay’s Jazz.                                  

 

third-ear 

Skivaffären Third Ear (med skivbolaget Magda) i Tel Aviv.

Foto: Bengt Eriksson 

 

När öppnade Third Ear? Har det alltid varit både skivaffär och skivbolag?

– Third Ear startade för 21 år sen, berättar ägaren Eli Hayon. Skivutgivningen inleddes för 14 år sen, då Jose Karsenti hade börjat stå bakom disken i affärens jazzavdelning.

 – Yair Dalal kom hit, fortsätter Jose, och behövde hjälp med att få ut en skiva. Då hjälpte jag till – genom att starta Magda Records. 

 – Vi har – eller hade – ett motto för Magda, påpekar Eli. Musiken skulle vara ett ljudspår till processen för ”Det nya Mellanöstern”. När Yitzhak Rabin mördades blev det omöjligt att använda uttrycket. Nu spelar vi in musik för ”Ett annat Mellanöstern”.

 

Hur hörs det på skivorna?

– Musiken går över gränsen mellan Israel och Palestina, säger Jose. Musiktraditioner blandas, judiska och arabiska musiker samspelar. Lutinstrumentet oud spelas av både judar och araber.

 

Konkreta exempel?

– Just Yair Dalal och även Amos Hoffman, båda israeler, som bland annat spelar oud. Orchestre Andalou D’Israel är ett annat exempel med sin arabisk-andalusiska musik. 

 

Nu har ni också ett par andra skivmärken. Hur skiljer de sig från Magda?

– De kompletterar, säger Ali. På Earsay ger vi ut ung elektron- och rockmusik från Israel medan Earsay’s Jazz ju är en jazzetikett.

  

Skivmärken: Magda, Earsay och Earsay’s Jazz

Hemvist: Tel Aviv, Israel

Musiksfär: världsmusik, jazz, rock och electro

Aktuella skivor: Amos Hoffman: ”Na’ma” (Magda), Panic Ensemble (Earsay) och Albert Beger, ”Big Mother” (Earsay’s Jazz).

Webb: http://labels.third-ear.com

Lyssna: www.israel-music.com

 

(Publicerat i Lira 2008)

 

Världsmusik från Israel

Israels 6 miljoner invånare omfattar 100 nationaliteter.

 

rough-guide-israelUppgiften kommer från CD-häftet till ”The Rough Guide To The Music Of Israel”. Förvånande? Kan det stämma? Det beror lite på vad man menar och hur man räknar. Med ”100 nationaliteter” syftar Dan Rosenberg, som sammanställt albumet, på att befolkningen har sin bakgrund i så många olika länder och kulturer. Vilket innebär att Israel är – eller har blivit – ett högst mångkulturellt land.

 

Det bekräftas av musiken. Några hade jag hört förut, men på Rough Guide-samlingen finns också enstaka spår – ett spår per namn – med nya, för mig okända artister, musiker och grupper som lockar mig ut på nätet för att leta efter deras album. Sången och musiken, oftare tonerna och rytmerna än orden, fördjupar och förändrar dessutom bilden av Israel. 

 

Den statliga kulturpolitiken har haft som mål att skapa en enhetlig israelisk kultur. Språket skulle vara hebreiska (andra judiska språk, som jiddish och ladino, uppmuntrades inte). Det gjordes även försök att konstruera en ny israelisk folksång/musik. I längden, när allt fler människor från allt fler länder kommit till Israel, blev en sådan kulturpolitik förstås omöjlig.

 

Ett exempel är den avlidna sångerskan Ofra Haza som 1988 fick en världshit med låten Im nin alu. Föräldrarna kom från Yemen och på samlingen finns en annan av hennes yemenitiska sånger. Ännu ett exempel är Chava Alberstein, född i  Polen, som sjunger än på hebreiska och än på jiddish. Med sina sånger har hon också stött fredsprocessen i Mellanöstern och kritiserat odemokratiska tendenser i det israeliska samhället.

 

Fast mest intressanta och spännande är de musiker och grupper som blir samhällskritiska och politiska redan i valet av toner, rytmer och instrument, som samspelar över traditionerna och ibland över religionerna.

 

Som gruppen med det välvalda namnet Bustan Abraham. Det första ordet betyder ”trädgård” på såväl  hebreiska som arabiska och Abraham är släktfader inom både islam och judendom. Bustan Abraham spelar arabisk, persisk och spansk musik, västerländsk konstmusik och jazz. Musikerna är judar och araber.     

Yair Dalal och den judisk-palestinska blandgruppen Alol Ensemble medverkade på Nobelkonserten i Oslo när Rabin, Peres och Arafat delade på fredspriset. Yair Dalal, själv jude, spelar violin och oud (arabisk luta). Han har inspirerats av Israels beduinmusik, sökt sina föräldrars  rötter i Irak och – allra mest – utforskat likheterna mellan arabisk och judisk musik.

 

Sefardisk sång och musik blir allt mer vanlig i Israel. Den sefardiska musiktraditionen grundlades gemensamt av muslimer och judar i det medeltida Spanien. Efter att judarna på 1400-talet tvingades fly från Spanien har traditionen förändrats beroende på var judarna hamnade, på Balkan eller i Nordafrika.

 

Kol Oud Tof Trio, Orchestre Andalou d´Israel och Yasmin Levy representerar den sefardiska sång- och musikvågen. De förvaltar en musiktradition som nästan hade dött ut. Och de gör det på var sitt sätt.

 

Kol Oud Tof Trio (namnet betyder trion med röst, luta och trumma) består av en klassisk sångerska från Italien, en oud-spelare från Marocko och en ramtrumslagare från Jerusalem. De kan t ex framföra klassiska sånger från spanska Andalusien på hebreiska.

 

Orchestre Andalou d´Israel med bl a en arabisk stråksektion tilldelades nyligen ett stort kulturpris i Israel. Orkestern tar lyssnaren med på en resa genom tiden och geografin: från medeltid till idag, från Andalusien genom Marocko, Algeriet och Tunisien till Israel.

 

Yasmin Levy är en ung sångerska med traditionen efter pappa, född i Turkiet och musiketnolog med sefardiska sånger som specialitet. Eller snarare ladino-sånger. Ladino var den form av spanska som judar fortsatte att använda i t ex Grekland. På Rough Guide-samlingen presenterar Yasmin sig med en  grekiskklingande sång om en kvinna som gör männen galna när hon dansar på gatan. 

 

Skivurval:

israel-552”The Rough Guide To The Music Of Israel” (World Music Network/BAM)

Ofra Haza: ”Yemenite Songs” (Globestyle/BAM)

Chava Alberstein: ”Yiddish Songs” (Emi)

Kol Oud Tof Trio: ”Gazelle” (Magda)

 

Skivaffär i Jerusalem. Foto: Bengt Eriksson

Bustan Abraham: ”Bustan Abraham” (Nada)

Yair Dalal: ”Asmar” (Magda) 

Orchestre Andalou d´Israel: ”Andalucian Magic” (Magda)

Yasmin Levy: ”Romance & Yasmin” (Connecting Cultures)

 Nätet:

www.israel-music.com (nätaffär för skivor från Israel med möjlighet att provlyssna)

www.electricearl.com/ofrahaza.html (minnessajt med länkar till andra nätsidor om Ofra Haza)

www.aviv2.com/chava (information om Chava Alberstein)

http://yairdalal.calabashmusic.com

www.koloudtof.com

www.magda.co.il (information om bl a Orchestre Andalou d´Israel och Bustan Abraham)

www.yasminlevy.net

 

(Först publicerat i LO-Tidningen 2006)