Malmös moderna konstmuseum

Liksom Malmö opera är Skånes opera skulle Malmö konstmuseum bli ett konstmuseum för hela regionen.

Och nu är det dags att Malmö konstmuseum, som finns men ändå inte finns, får en fysisk plats. Just nu finns också – och äntligen – chansen. Så ta den nu!

Uppmaningen riktas såväl till politikerna i Malmö (kanske också i Region Skåne?) som till Göran Christenson, chef för det konstmuseum som Malmö både har och inte har. Låt mig börja idag och gå bakåt.

Moderna museets nya chef, Daniel Birnbaum, struntar nu i det löfte som den förra chefen, Lars Nittve, gav när Malmö kommun år 2009 lät Rooseum bli en filial till Moderna museet i Stockholm. Filialen skulle vara självständig, ha en lokalt ansvarig med rätt att ordna egna utställningar.

Moderna museet i Malmö på Rooseum. Foto: Åsa Lundén.

Men i dagarna har Magnus Jensner, chef i Malmö, sagt upp sig. Stockholm övertar ansvar och beslutsrätt. Inga fler egna utställningar utan Rooseum-filialen ska visa konst från Moderna museets samlingar.

Ett löftesbrott mot Malmö kommun och ett svek mot malmöborna och skåningarna. Rätt oförskämt också. Lantisarna ska buga, niga och tacka för att Moderna museet transporterar sitt konstlager ner till oss så vi får se lite bra konst.

Jovisst, den nya utställningen ”Scenbyte” innehåller klart sevärd och i flera fall världskänd konst. Men budskapet är att Malmö kommun inte kan ha någon egen intressant konstsamling. Om ordet ”modern” syftar på sam- och nutid så har Malmö faktiskt en mycket mer modern konstsamling att visa.

Rooseum skulle aldrig ha överlåtits. Redan då framfördes farhågor om att så här kunde det sluta. Malmö kommun lät också bygga om och renovera Rooseum åt Moderna museet för cirka 43,5 miljoner.

Fel och dumt. Till och med dubbelfel. För det andra dumma beslutet – eller ställningstagandet – stod Göran Christenson, chefen för det obefintligt befintliga konstmuseet. Nej, tack! sa han till Rooseum.

Malmö konstmuseum är idag inrymt i Malmö museum. Lokalerna är för små. Omöjligt att visa ens en bråkdel av Malmö konstmuseums stora samling – cirka 30 000 verk! – med äldre konst av till exempel Carl Fredrik Hill och framför allt samtidskonst.

Tack vare privata donationer kan Göran Christenson köpa konst för mellan 3 och 4 miljoner per år. Vilken han gjort de senaste 20 åren!

Moderna museet i Malmö, fasaden. Foto:  Åke E:son Lindman

Men konstsamlingen förvaras i ett magasin, osynlig för allmänheten. Därför kämpar Don Quijote Christenson för att konstmuseet ska få ett eget hus. Förgäves.

Vet inte hur många förslag på ombyggnader och nya husbyggen som politikerna ratat. Kommer det att byggas ett nytt hus åt Malmö konstmuseum under Göran Christensons, Ilmar Reepalus och min livstid?

För liten utställningsyta, blott 809 kvadratmeter. Mindre yta än de 1000 som konstmuseet har i Malmö museum. Så har Christenson sagt om Rooseum. Men 1000 + drygt 800 blir ju nära nog en fördubblad utställningsyta.

Varför inte visa äldre konst på Malmö museum och ha samtidsutställlningar på Rooseum? Bättre dubbelt upp än inget alls, eller? Byt nu ståndpunkt Christenson! Ut med Moderna museet och in med Malmö konstmuseum på Rooseum. Kräv det!

(Ystads Allehanda 2011)

Malmö Konstmuseum = Rooseum?

Två av nedanstående punkter har fallit bort = ordnat till sig och förklarats sen jag skrev den här texten. Nu återstår endast den första punkten. Dags – alltså – att tänka om!

*

Malmö Konstmuseum har vernissage på söndag för en utställning med delar av museets spännande – ja, unika – samling med rysk konst från 1900-talets första hälft. Just delar av samlingen…

På Sydnytt hörde jag att konstmuseichefen Göran Christenson beklagade sig över de alltför små lokalerna. Där finns inte plats att ställa ut hela samlingen. Många av museets ryska konstverk står fortfarande kvar i källaren utom sehåll för besökarna.

Nog har jag hör det förut?

Och varje gång som Christenson (eller någon eventuellt konstintresserad politiker) suckar över Malmös gamla trånga Konstmuseum så undrar jag vad de menar. Egentligen.

Deras klagosång är sann men innehåller inte hela sanningen och blir därför ”en vit lögn”. De döljer – vilket måste vara medvetet – att Malmö ju har en konsthall som står tom, alltså Rooseum.

Varför hävdar Christenson med flera att det saknas möjlighet att ställa ut mer av Malmö Konstmuseums samlingar? Såvitt jag förstår kan det finnas tre svar:

1) Man vill inte påpeka att Rooseum står där och dessutom står tomt. Det skulle kunna riskera att planerna på att bygga ett nytt konstmuseum i Malmö förhalas ännu mer. (Eller kanske inte alls blir av?)

2) Någon punkt i avtalet med familjen Roos förhindrar Malmö kommun att använda Rooseum som temporär – eller permanent – lokal för kommunala konstutställningar.

3) Rooseum har misskötts så att huset blivit otjänligt för konst. Dessutom har Rooseum stått tomt så länge nu att det kan finnas risk för mögelbildning. Dags att skicka dit en mögelhund?

(Kvällsposten 2007)

Skånsk konsthistoria á la Hemmel

Min skånska konsthistoria –
en hemmelsk odyssé
Trelleborgs museum / Axel Ebbes konsthall
T o m den 11/9

Det är inte Skånes konsthistoria som i sommar visas i Trelleborg utan en annan och mer personlig, nämligen filmaren, journalisten och författaren Jan Hemmels egen skånska konsthistoria. Att låta Hemmel göra en skånsk konstodyssé, välja och visa sina favoriter, var en klipsk idé (dessutom hans egen).

Och resultatet sen – det överträffar idén!

 ”Noaks ark” (vid den skånska kusten och gården på slätten), målning av Emil Johansson-Thor, 1931. Malmö Konstmuseum.

Utställningen har fyra små rum till förfogande. Där trängs och blandas olika delar av Skånes konsthistoria: tider, konstriktningar och uttryckssätt, måleri och teckning, skulptur, broderi, foton och så vidare. Så måste det väl bli också, när Hemmel ville få med så många skånska favoriter som möjligt.

Men vem – utom Hemmel – hade kommit på tanken att placera följande konst/konstnärer i ett och samma rum: Sture Johannessons ganska så Öyvind Fahlström-inspirerade färgtuschteckning, Johan Röings träskulptur av en gravid kvinna, en nyromanticistisk målning av Nils Jakob Blommér, målningen ”Sjömän” av Gösta Adrian- Nilsson, Greta Sandbergs svartvita broderi, Gerhard Nordströms målning av framtidens röda varningslampa och Anders Österlins legoskulpturer.

Krucifix från Farstorp, Göinge härad, 1400-tal. Historiska museet i Lund.

Man kunde ju tro att konstverken, från 1800-talet och framåt, skulle krocka. Men nej, de konstnärliga mötena är så oväntade att verken börjar samtala. Det uppstår en tredje konsthistoria vid sidan om både Hemmels och den officiella: betraktarens. Ja, där stod jag i utställningsrummet och tjuvlyssnade på konstens samtal genom tiden.

                                                                                                         På ett par små väggar presenteras gruppen ”De tolv”, verksam under 1900-talets första hälft. Här syns målningar av Tora Vega Holmström, Johan Johansson, Emil Olsson, Emil Johansson-Thor med flera. Målningarna hänger inte som på ett galleri utan som hemma hos någon konstintresserad privatperson. Alltså tätt-tätt-tätt, för att alla tavlor ska få plats.

”Kommer inte kaffet snart”, broderi av Elvira Danielsson. Foto: Pernilla Sjöström, Kulturen.

I ett tredje rum finns ett 1400-talskrucifix från Farstorp, Göinge härad. Rummet blir en kyrka med församling runt den träsnidade Jesusskulpturen: teckningar av Carl Fredrik Hill och brodyrer av Maria Rydbeck och Elvira Danielsson, bägge patienter på S:t Lars i Lund. Se också hur 1400-talets Jesus utbyter blickar med ovannämnde Röings träskulpturer från 2000-talet.

”Agent Knallrup med rätt att knuffas”, färgtuschteckning av Sture Johannesson, 1966. Malmö konstmuseum.

Det fjärde rummet ägnas familjen Billgren, främst Hans men också sonen Ola. Här visas något unikt, som aldrig kom i tryck: en bilderbok för barn, ”Målaren Manér” från 1947, där pappa Hans i bild och ord skildrar familj och barn samt driver med konstnärens manér.

”Sjömän”, målning av Gösta Adrian-Nilsson. Foto: Ylwa Moritz, Trelleborgs museum.

Förresten, glöm inte att ta ett par hörlurar när ni löser biljett till museet. Vid olika stationer – utmärkta med röda lampor – kan man höra Jan Hemmel berätta om konsten; fundersamt och medryckande, intresserat och engagerat. Som vid ”De tolv”-väggen, där han berättar om konstnären Anders Jönssons norska hustru Sara Fabricius (med författarnamnet Cora Sandel).

Den som kommer resande till Trelleborg bör också se till att besöket sker en dag då Axel Ebbes konsthall är öppen. Bara att promenera rätt igenom Stadsparken, så fortsätter Hemmels skånska konstodyssé med Bianca Maria Barmens tysta små skulpturer, en mer högljudd video av Magnus Wallin och ännu en skulptur av Johan Röing.

”Sputnik”, träskulptur av Johan Röing, 2011. Foto: Ylwa Moritz, Trelleborgs museum.

Som en grön Döderhultare, formad med bandsåg. Röing har döpt honom till ”Sputnik” men kolla hållning och blick! Skulpturen kunde ha hetat ”Betraktaren”. Med lika delar förundran och beundran står Röing-skulpturen och betraktar föregångaren Axel Ebbes stora, tunga urbergsskulpturer.

(Kristianstadsbladet / Trelleborgs Allehanda / Ystads Allehanda 2011)

Den fortsatta historien om Malmös eventuellt nya konstmuseum

Två frågor måste besvaras för att kunna läggas till handlingarna.

Varför var – och är – det ingen bra idé att Malmös nya konstmuseum placeras i Rooseum? Det är den ena frågan. Göran Christenson, chef för Malmös konstmuseum utan eget hus, förklarar genom att räkna och jämföra kvadratmeter.

– Moderna Museets visningsyta i Rooseum är 809 kvadratmeter. Det står på deras hemsida. Konstmuseets visningsyta i Malmö museum är 1 000 kvadratmeter.

Malmö konstmuseum skulle få ännu mindre möjlighet att visa samlingarna om man flyttade till Rooseum. Den nödvändiga klimatanläggningen upptar numera Rooseums källare och därmed har visningsutrymmet krympt.

Den andra frågan som Malmös invånare kunde ställa sig är om det inte räcker snart. Nu finns ju också Moderna Museet i Malmö. Hur många konstinstitutioner behövs? Kan den kommunala budgeten klara av fler?

Att Moderna Museet kom till Malmö var inte gratis. Kommunal matematik är snårig men Stadsfastigheters ombyggnad av Rooseum kostade 43,5 miljoner eller också kan man räkna den hyra för Rooseum på 5,6 miljoner per år
som Malmö stad betalar – samt ger ytterligare någon miljon i basfinansiering till MM i Malmö.

– När vi började prata om att Moderna Museet kunde komma till Malmö så hördes protesterna, säger Stefan Lindhe, moderat och vice ordförande i kulturnämnden. Kan inte konstmuseet finnas i Rooseum? Lägger sig inte Moderna Museet i vägen för konstmuseet?

– Nu är vi förbi det. Vi har hunnit en bit längre. Moderna Museet får intresset för konststaden Malmö att öka ännu mer och det är bra för konstmuseet, säger Lindhe.

– Att Moderna Museet finns i Rooseum ska inte påverka diskussionen om ett nytt konstmuseum, säger också Carina Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd för kultur och ordförande i kulturnämnden. Det är två olika diskussioner.

– Vi har gått ut och hört med Malmöpanelen (ett slags ”mini-Malmö” som representerar invånarna) och frågan om konstmuseet kom högt upp. Jag blev faktiskt förvånad. Men först ska frågan utredas, säger Nilsson.

Malmös nya konstmuseum?

Utredas? Redan för nära 25 år sen, i samband med diskussionen om ett nytt stadsbibliotek, talades det ju om att konstmuseet hade för små utrymmen och behövde ett eget hus. Det har lagts fram sex, sju olika förslag på lämpliga hus, både ombyggnader och nybyggen, ritats skisser och gjorts modeller. Men fortfarande finns det ingen kommunal utredning?

– Det har aldrig satts någon riktig prislapp på vad ett nytt konstmuseum skulle kosta, säger Carina Nilsson.

– Just nu tittar vi på kostnaderna för gemensamma utrymmen – reception och verkstäder – som då ska flyttas ut från Malmö museum. Varför har ingen sådan utredning gjorts? Det var bland det första jag undrade över som kulturkommunalråd.

Malmös två största politiska partier – S och M – är alltså överens: Rooseum är en olämplig lokal och konstmuseifrågan hänger inte ihop med MM i Malmö. För att ta det från grunden, igen: Varför behövs ett nytt konstmuseum?

Den här gången förklarar Göran Christenson genom att räkna pengar, konstverk och samlingar:

– Malmö stad har en ofantligt stor konstsamling med inriktning på framtiden och det senaste. Att visa den är en profilering mot andra städer.

– Konstmuseet får inga kommunala medel för att köpa in konst men vi har privata donationer. Beroende på aktiemarknaden kan jag köpa konst för mellan 3 och 4 miljoner per år. Det har jag gjort de senaste 20 åren.

– Vi försöker så gott vi kan att visa så mycket som möjligt av nutidssamlingen på de utrymmen vi har.

– Jag vill inte ha något jättemuseum, säger Christenson, men det är viktigt med ändamålsenliga lokaler, modern säkerhet och anpassat klimat. Det får vi i det nya huset. Utställningsytan blir 3 000 kvadratmeter. Där kommer att finnas plats för den moderna samlingen, den klassiska, nordiska och ryska och för Carl Fredrik Hill.

– Det blir fantastiskt fint precis vid hamninloppet! tillägger moderaten Stefan Lindhe.

Men enligt Carina Nilsson, kulturkommunalrådet i Malmö, har det ju inte gjorts någon utredning om ett nytt konstmuseum. Hur kan Göran Christenson och Stefan Lindhe då tala om ”det nya huset”. På konstmuseets hemsida finns till och med ett foto på huset där Malmö konstmuseum kan eller ska finnas år 2014.

– Det är ju Skanska som står för det där förslaget, säger Carina Nilsson. Först måste det behandlas av kulturnämnden och ännu har vi inte sett något förslag.

Från Skanska går det inte att få information. Mycket hysch, hysch. Så det tog ett tag att pussla ihop de olika bitarna – men ungefär så här bör det ligga till.

Malmös nya konstmuseum! Eventuellt…

En tävling om att bebygga parkeringsplatsen i kvarteret Tyfonen, beläget på Universitetsholmen med Lärarhögskolan som granne, utlystes av Malmö stad i mars 2007. Det vinnande bidraget, ett tolvvåningshus med namnet Meeting Point Malmö, togs fram av arkitektkontoret Schmidt, Hammer, Lassen och byggherren Skanska Öresund AB. Sen dess har Skanska gått vidare och låtit rita in både en ny musikhögskola och ett nytt konstmuseum i byggnaden.

– Samtidigt, säger Göran Christenson, håller konstmuseet på att ta fram ett nytt koncept för museet. När Malmö konstmuseum får ett eget hus är det viktigt att vi inte konkurrerar med Malmös övriga konstliv – Moderna Museet, Konsthallen och gallerierna – utan har vår egen funktion.

– Både konceptet och ritningen på det nya konstmuseet ska bli klara i maj.

Inte heller detta nya förslag till ett nytt konstmuseum i Malmö har alltså föregåtts av ett politiskt beslut och en utredning utan tas fram av ett privat byggföretag med hjälp av kommunala tjänstemän och med insyn av en intresserad, pådrivande oppositionspolitiker. Allt medan Malmös största politiska parti fortfarande tvekar.

– Ännu har vi inte riktigt satt ner foten för att konstmuseet ska flytta ut, säger Carina Nilsson.

– Det kostar ju med ett spektakulärt konstmuseum som det i Bilbao och delar av samlingen visas redan. Den finns deponerad på institutioner, också företag och banker skulle kunna visa den kommunala konsten. Möjligen finns det andra lösningar än ett eget konstmuseum.

Stefan Lindhe utbrister:

– Vi kan göra det till en valfråga!

Göran Christenson:

– Politik kan ofta vara oförklarlig och oförståelig. Jag undrar också varför det ska behöva gå så långsamt, ta så lång tid.

(Kvällsposten 2010)