Etikettarkiv: Judisk musik

Georg Riedel vs Cornelis Vreeswijk

Mest känd är nog Georg Riedel för melodin till ”Idas sommarvisa”. Han har gjort musik till Astrid Lindgren-filmer och till många andra barnvisor, spelat jazz och komponerat opera, tonsatt poeter som Tomas Tranströmer och Karin Boye. Nya albumet ”Riedel vs Cornelis” innehåller tonsatta texter av Cornelis Vreeswijk.

Varför Cornelis?

– Jag gjorde musik till några Cornelis-texter redan när han var aktiv. De senaste åren hade jag börjat fundera på att tonsätta fler texter.

– Det finns tre tjocka böcker, sammanställda av Jan Erik Vold, med både sånger och dikter. Jag letade där och hittade först ingenting – sen hittade jag desto mer.

– Dels har jag valt texter som berättar vidare om personer i visorna. Vad hände med Fredrik Åkare? Texterna måste också passa för en kvinna, en sångerska. De skulle ju sjungas av min dotter Sarah Riedel.

Nicolai Dunger, Sarah Riedel och Georg Riedel. Foto: Per Kristiansen.

Var det bestämt vilka som skulle sjunga redan när du komponerade?

– Sarah har varit med från början och kommit med synpunkter – många synpunkter – på musiken. Däremot hade vi inte bestämt att Nicolai Dunger skulle sjunga. Det var Sarah som tog med honom.

– Han är en ovanlig Cornelis-sångare, ingen burdus trubadur utan en vekare man. Och det finns ju också något melankoliskt i texterna, en mörkare sida, som Cornelis kanske försökte dölja med ett gamängaktigt utspel.

Hur ska man tonsätta Cornelis?

– Jag gjorde som vanligt när jag komponerar. Genrer bryr jag mig inte om. Det kan vara jazz, klassiskt eller visor. Nu har jag också börjat intressera mig för judiska musiktraditioner.

Det är som om både du och Cornelis finns med på skivan. Man hör hans speciella tonfall samtidigt som musiken är din.

– Ja, låter det så, säger Georg Riedel. Då är det ju väldigt bra.

Georg Riedel
Född: 1934.
Var: I Tjeckoslovakien, till Sverige som 4-åring.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift, fem döttrar och en son.
Gör: Jazzmusiker, kontrabasist och kompositör.
Gjort: Idas sommarvisa och ytterligare cirka 1200 titlar registrerade hos Stim, basist på pianisten Jan Johanssons album ”Jazz på svenska” och mycket mer.
Aktuell med: Albumet ”Cornelis vs Riedel” (Playground) med dottern Sarah Riedel och Nicolai Dunger samt ett jazzalbum med pianisten Lars Jansson och norska musiker.

—————————————————————————

Sarah Riedel om pappa, Cornelis Vreeswijk och Nicolai Dunger:

– Jag är ju uppvuxen med Georgs musik, känner hans sätt att komponera väldigt väl.

– Fantastiska texter! Ett direkt tilltal samtidigt som det är högkvalitativ poesi.

– Nicolai sjunger finstämt, nästan introvert. Ett annat sätt att tolka Cornelis.

———————————————————————-

Nicolai Dunger om Cornelis Vreeswijk:

– Min favorit på albumet är ”Visa till Veronika”. Lite hurtig men texten innehåller också – som ofta hos Cornelis – nåt jävligt jobbigt, nåt som gör ont.

Och det försöker du uttrycka?

– Jo, jag gör väl det.

(Ljuva Livet 2011)

Världsmusik från Israel

Israels 6 miljoner invånare omfattar 100 nationaliteter.

 

rough-guide-israelUppgiften kommer från CD-häftet till ”The Rough Guide To The Music Of Israel”. Förvånande? Kan det stämma? Det beror lite på vad man menar och hur man räknar. Med ”100 nationaliteter” syftar Dan Rosenberg, som sammanställt albumet, på att befolkningen har sin bakgrund i så många olika länder och kulturer. Vilket innebär att Israel är – eller har blivit – ett högst mångkulturellt land.

 

Det bekräftas av musiken. Några hade jag hört förut, men på Rough Guide-samlingen finns också enstaka spår – ett spår per namn – med nya, för mig okända artister, musiker och grupper som lockar mig ut på nätet för att leta efter deras album. Sången och musiken, oftare tonerna och rytmerna än orden, fördjupar och förändrar dessutom bilden av Israel. 

 

Den statliga kulturpolitiken har haft som mål att skapa en enhetlig israelisk kultur. Språket skulle vara hebreiska (andra judiska språk, som jiddish och ladino, uppmuntrades inte). Det gjordes även försök att konstruera en ny israelisk folksång/musik. I längden, när allt fler människor från allt fler länder kommit till Israel, blev en sådan kulturpolitik förstås omöjlig.

 

Ett exempel är den avlidna sångerskan Ofra Haza som 1988 fick en världshit med låten Im nin alu. Föräldrarna kom från Yemen och på samlingen finns en annan av hennes yemenitiska sånger. Ännu ett exempel är Chava Alberstein, född i  Polen, som sjunger än på hebreiska och än på jiddish. Med sina sånger har hon också stött fredsprocessen i Mellanöstern och kritiserat odemokratiska tendenser i det israeliska samhället.

 

Fast mest intressanta och spännande är de musiker och grupper som blir samhällskritiska och politiska redan i valet av toner, rytmer och instrument, som samspelar över traditionerna och ibland över religionerna.

 

Som gruppen med det välvalda namnet Bustan Abraham. Det första ordet betyder ”trädgård” på såväl  hebreiska som arabiska och Abraham är släktfader inom både islam och judendom. Bustan Abraham spelar arabisk, persisk och spansk musik, västerländsk konstmusik och jazz. Musikerna är judar och araber.     

Yair Dalal och den judisk-palestinska blandgruppen Alol Ensemble medverkade på Nobelkonserten i Oslo när Rabin, Peres och Arafat delade på fredspriset. Yair Dalal, själv jude, spelar violin och oud (arabisk luta). Han har inspirerats av Israels beduinmusik, sökt sina föräldrars  rötter i Irak och – allra mest – utforskat likheterna mellan arabisk och judisk musik.

 

Sefardisk sång och musik blir allt mer vanlig i Israel. Den sefardiska musiktraditionen grundlades gemensamt av muslimer och judar i det medeltida Spanien. Efter att judarna på 1400-talet tvingades fly från Spanien har traditionen förändrats beroende på var judarna hamnade, på Balkan eller i Nordafrika.

 

Kol Oud Tof Trio, Orchestre Andalou d´Israel och Yasmin Levy representerar den sefardiska sång- och musikvågen. De förvaltar en musiktradition som nästan hade dött ut. Och de gör det på var sitt sätt.

 

Kol Oud Tof Trio (namnet betyder trion med röst, luta och trumma) består av en klassisk sångerska från Italien, en oud-spelare från Marocko och en ramtrumslagare från Jerusalem. De kan t ex framföra klassiska sånger från spanska Andalusien på hebreiska.

 

Orchestre Andalou d´Israel med bl a en arabisk stråksektion tilldelades nyligen ett stort kulturpris i Israel. Orkestern tar lyssnaren med på en resa genom tiden och geografin: från medeltid till idag, från Andalusien genom Marocko, Algeriet och Tunisien till Israel.

 

Yasmin Levy är en ung sångerska med traditionen efter pappa, född i Turkiet och musiketnolog med sefardiska sånger som specialitet. Eller snarare ladino-sånger. Ladino var den form av spanska som judar fortsatte att använda i t ex Grekland. På Rough Guide-samlingen presenterar Yasmin sig med en  grekiskklingande sång om en kvinna som gör männen galna när hon dansar på gatan. 

 

Skivurval:

israel-552”The Rough Guide To The Music Of Israel” (World Music Network/BAM)

Ofra Haza: ”Yemenite Songs” (Globestyle/BAM)

Chava Alberstein: ”Yiddish Songs” (Emi)

Kol Oud Tof Trio: ”Gazelle” (Magda)

 

Skivaffär i Jerusalem. Foto: Bengt Eriksson

Bustan Abraham: ”Bustan Abraham” (Nada)

Yair Dalal: ”Asmar” (Magda) 

Orchestre Andalou d´Israel: ”Andalucian Magic” (Magda)

Yasmin Levy: ”Romance & Yasmin” (Connecting Cultures)

 Nätet:

www.israel-music.com (nätaffär för skivor från Israel med möjlighet att provlyssna)

www.electricearl.com/ofrahaza.html (minnessajt med länkar till andra nätsidor om Ofra Haza)

www.aviv2.com/chava (information om Chava Alberstein)

http://yairdalal.calabashmusic.com

www.koloudtof.com

www.magda.co.il (information om bl a Orchestre Andalou d´Israel och Bustan Abraham)

www.yasminlevy.net

 

(Först publicerat i LO-Tidningen 2006)