Charlie Chaplin på scen i Tomelilla

Charlie Chaplin – En lek med allvar
Charles Chaplin: Lars Hjertner
Fartygsmusiker: Bodil Bendixon, Marit Sjödin och Elin Fleischer
Manus/regi: Leo Cullborg
Malmö opera i samarbete med GöteborgsOperan
Teaterhallen, Tomelilla 23/3

Vilket USA? Det är frågan som ställs i kammarmusikalen om Charlie Chaplin. Vilket Sverige? Det är följdfrågan som viskas i bakgrunden och ibland ställs högt och tydligt. Föreställningen inleds och avslutas med två alternativa och helt olika amerikanska ”nationalsånger”: Irving Berlins hyllning till USA som frihetens land, ”Good Bless America”, respektive Woody Guthries hyllning till landets människor, inte minst de fattiga.

Det är höst 1952. Charles Spencer Chaplin befinner sig ombord på fartyget Queen Elizabeth. Han ska resa – ja, fly – tillbaks till England. Efter filmerna ”Moderna tider” och ”Diktatorn” blev han anklagad för landsförräderi. Trots att ”Diktatorn” är en satir över Adolf Hitler (född 1889, samma år som Chaplin och med ”samma lilla löjliga mustasch”) anses sluttalet i filmen vara ”kommunistpropaganda”.

Lars Hjertner, Marit Sjödin, Bodil Bendixon, Elin Fleischer. Foto: Markus Gårder.

Charlie Chaplin, spelad, sjungen och dansad av Lars Hjertner, kommer fram ur ett av fartygets luftrör och hamnar hos fartygsorkestern The Adorable Trio med Bodil Bendixon, piano, dragspel med mera, Marit Sjödin, cello, och Elin Fleischer, klarinetter.

De tre musikerna spelar både musik och teater, de sjunger och samspelar med Hjertner. Ja, de talar med toner också. Som i en scen där Hjertner/Chaplin tar fram en violin och spelar flörtiga toner som orkesterns medlemmar besvarar i tur och ordning.

Musikteaterpjäsen ”Charlie Chaplin – En lek med allvar” är ett samarbete mellan Malmö opera och GöteborgsOperan. Urpremiär 2009 i Skövde och nu skånsk premiär i Tomelilla, för att sen resa på turné i Skåne. Skådespelaren/sångaren/dansaren Lars Hjertner var med tidigare medan orkestern är skånsk och ny.

Leo Cullborg, som skrivit och regisserat, berättar Chaplins livshistoria med tyngden lagd på förhållandet till USA, frihetens hemland, och Hjertner gestaltar historien på ett sätt som nog bör kallas genialt.

Han blandar tal, sång och mim. Klär om till filmens Chaplin, den lille luffaren med slitna kläder och skor, hatt och käpp, mustaschen. Imiterar Chaplins rörelser och får stumfilmens Chaplin att börja tala. Både skådespelar och samtalar med publiken, slänger ut en boll som är en jordglob och får tillbaka den. Allt ledsagas av Chaplins egna, smärtfullt vackra melodier.

Lars Hjertner.
Foto: Markus Gårder.

Skickligt att få en liten turnéscen med ett fartygsdäck som scenografi och blott fyra medverkande att fungera utan longörer. Det är roligt och så tankeväckande att musikalen kan karaktäriseras som politisk och högst aktuell. Chaplins luffare blir en symbol för den lilla människan som alltid drabbas värst.

Här görs en drastisk jämförelse mellan åsiktsförtryck, må vara i Hitlertyskland, 50-talets USA eller dagens Sverige med FRA-lagen. Lars Hjertner utför en revyaktig sketch med senator McCarthy och FBI-chefen Hoover i form av två svarta strumpor. De inspekterar publiken i Tomelilla. Någon terrorist, ursäkta kommunist, i salongen? Hur är det med ICA-handlaren? Vad står ”ICA” för, egentligen?

Ett slutord om Bodil Bendixon, den så kallade Tangotanten, som ju har en mindre roll men är suverän. Så fort hon blinkar eller gör en grimasch så riskerar hon att ta över scenen. När Queen Elizabeth lägger till i Southampton har Charles Spencer Chaplin fått reda på att han kommer att nekas visum för att återvända till USA.

(Kortare versioner i Ystads Allehanda / Kristianstadsbladet 2011)

Turnéschema:
6/4, Kulturhuset Björnen, Åstorp
7/4, Borgen, Osby
8/4, Kulturhuset Anders, Höör
9/4, Pilängsskolan, Lomma
11/4, Flora Biografteater, Sjöbo
14/4, Konserthusteatern, Karlskrona
16/4, Landskrona Teater, Landskrona
17/4, Flamman Ekeby, Bjuv
19/4, Verkstan, Malmö
20/4, Verkstan, Malmö
26/4, Medborgarhuset, Vittsjö-Bjärnum
27/4, Kristianstads teater, Kristianstad
28/4, Centralskolan, Perstorp
29/4, Medborgarhuset, Eslöv
4/5, Verkstan, Malmö
5/5, Verkstan, Malmö
6/5, Verkstan, Malmö
7/5, Verkstan, Malmö

Ur CD-hyllan: Titanic-musik

För musiken till filmen ”Titanic” – utgiven på albumet ”Music From The Motion Picture Titanic” (Sony Classical) – fick kompositören James Horner inte mindre än två Oscarstatyetter. Men varför har han valt att komponera så pampig och majestätisk filmmusik?

De elektroniska syntarna (maskinerna!), symfonistråkarna (människan!) och Sissel Kyrkjebøs ljuva, ordlösa sång (framtiden! skönheten! kärleken! lyckan!) skapar tillsammans ett budskap, ja, en klingande utstrålning, av det eviga och oövervinnerliga.

Till och med när katastrofen är ett faktum – vattnet forsar in, fartyget sjunker, livbåtarna räcker inte till, passagerare kämpar för livet i vattenmassorna – fortsätter Horners symfoniska filmmusik att spela malligt och stolt.

Titanic-orkestern I Salonisti.

Det är som om han menar att sannolikheten för att en olycka skulle kunna inträffa med Titanic – ”världens modernaste, osänkbara skepp”, för att citera Mikael Wiehes sång – är så liten att olyckan aldrig inträffat.

I ”Titanic”-filmen finns också en salongsorkester som helt enkelt kallas Titanic Orchestra. Utanför bioduken heter orkestern I Salonisti.

Att I Salonisti skulle engageras till filmen var givet. Redan i sin ungdom gjorde I Salonisti ett album med lättklassisk musik från sekelskiftet, återutgivet med titeln ”The Last Dance – Music For A Vanishing Era” (BMG). Nu har I Salonisti också gjort en ny CD, ”And The Band Played On” (London), med musik som spelades ombord på Titanic och de andra fartygen som ingick i rederiet The White Star Line.

Musiken är lättsam, full med skratt och glädje. Dansa och drick ett glas champagne, skåla för detta nya underbara sekel! Det är populärklassisk musik utan klassgränser, varken i musiken eller samhället. Titanic-musikens kompositörer heter Johan Strauss II, Franz Schubert, Edward Elgar, Irving Berlin, John Philip Sousa, Scott Joplin…

Filmorkestern I Salonisti avslutar med psalmen ”Nearer, My God To Thee” (på svenska ”Närmare Gud till dig”) av Lowell Mason. Samma melodi ska också verklighetens Titanicorkester ha spelat som sista stycke, enligt myten och Wiehe.

Men stämmer det? Några bevis finns inte och forskarna är oense. Avslutningsstycket kan också ha varit ”Autumn” eller ”Songe d’Automne” eller…

I vilket fall gick fartygsorkestern till botten med Titanic. Samtliga musiker dog och begravdes i havet, när fartyget den 14 april 1912 kolliderade med ett isberg och sjönk.

(LO-Tidningen 1998)

I Salonisti på Spotify.

Julkort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En GOD JUL 2009 & ett GOTT NYTT ÅR 2010!

Välj det julkort som passar din egen julstämning. Själv brukar jag vid den här tiden på året sjunga på inledningen – just inledningen – till “White Christmas”. Dvs de första fyra raderna i den första versen som fanns med i originaltexten men numera sällan eller aldrig kommer med när Irving Berlins jullåt sjungs in på skiva igen och igen. (Särskilt lämplig att sjunga i år när ”snön ligger vit och vacker”, som det sägs, också i min del av Sverige.)

The sun is shining, the grass is green,
The orange and palm trees sway.
There’s never been such a day
in Beverly Hills, L.A.