Etikettarkiv: Helena Örnkloo

Två kriminella norskor

Karin Fossum
Döden skall du tåla
Övers: Helena och Ulf Örnkloo
(Forum)

Anne Holt
Frukta inte
Övers: Maj Sjöwall och Margareta Järnebrand
(Piratförlaget)

Ett litet antal sidor och en stor stilgrad gör norskan Karin Fossums nya Konrad Sejer-deckare till en kortroman eller långnovell.

”Döden skall du tåla” innehåller inte en sida eller ett ord för mycket. Fossum berättar vad som behövs och när berättelsen är slut sätter hon punkt – i det ovissa, så att en annan berättelse föds hos läsaren, utanför romanen.

Det börjar hända små otäcka saker i ett helt vanligt norskt villasamhälle. Ingen allvarlig brottslighet utan småsaker – men nog så otäcka för de drabbade.

Nej, jag ska inte avslöja för mycket utan refererar endast det som kan läsas på omslagets baksida. En mamma står i köket medan hennes barn ligger i vagnen utanför i trädgården. Men så smyger någon in i trädgården och lyfter undan filten i barnvagnen… .

Ja, jag betonar: det är inte så allvarligt det som händer men kommissarie Sejer tar händelserna på största allvar. Han ser hur dessa otäcka små händelser påverkar de människor som drabbas – ja, blir ödesdigra.

Karin Fossum har skrivit ännu en vardagsdeckare som är otäckare än alla deckare om seriemördare – för att just det här hade kunnat hända vem som helst av oss, i verkligheten, i vår vardag. Hon skildrar människor som det är synd om och de människor som det är mest synd om kompenserar sin olycka genom att göra mindre olyckliga människor lite mer olyckliga.

En annan norska, Anne Holt, är också aktuell med ”Frukta inte”. Hon har skrivit en lång, tjock deckare. Men det gör ingenting, eftersom Holt skriver intressant, spännande och bra, ända till slutet. Det vill säga – nästan till slutet.

”Frukta inte”, som ingår i serien om kriminologen Inger Johanne Vik och kriminalkommissarien Yngvar Stubø, utspelar sig både i Oslo och Bergen. Det är mycket som händer och skildras parallellt – ett tag var jag nära att tappa kollen på vilka personerna var och undrade hur Holt skulle få ihop allt till en (alltså singular) kriminalhistoria.

Men hon gör det, hon klarar det. Inte heller här vill jag avslöja för mycket utan refererar omslagstexten. Det är december 2008 och julstämning. Då upptäcks ett lik, det ska visas sig vara en asylsökande ung kurd, vid Akers brygge i Oslo. Det blir julafton och en kvinnlig biskop hittas knivhuggen till döds på en gata i Bergen.

Det här var bara ett par av alla händelser som ska förenas till en och samma berättelse om bland annat – också enligt bokomslaget – fundamentalism och kristen intolerans.

Ämnet ligger nära Anne Holt själv, så mycket kan jag väl avslöja. Det är hennes litterära problem: när hon lyckats väva ihop alla trådarna, då börjar hon predika. Hon litar inte på mig och dig, tror vi ska missa budskapet om hon inte skriver på näsan.

(Ystads Allehanda 2010)

Annonser