1. Den både fotbolls- och kulturintresserade YA-läsaren vet att jag har ett hjärta med varsin kammare för mina bägge himmalag.
Eftersom jag (född i Stockholm för pensionärslänge sen och bosatt i Skåne sen 1972) satt på Nya Söderstadion och upplevde mitt ena hemmaderby mellan Hammarby och Malmö FF, så sitter jag också (söndag den 6/11) på Malmö Nya Stadion för att se det omvända hemmaderbyt.
Men fotboll i november?! Brrrrrr. Skulle tagit med mig bandyportföljen.
Galanto Rosenberg-tifo. Mobilfoto: Bengt Eriksson
2. Slarv (Hammarby) och grovmissar (Malmö). Trist match. Fast MFF har fler chanser och där blev det 1-0.
I pressrummet finns tårtor med bild på SM-guldvinnarna – men färgen är Hammarbygrön.
Jag sitter vid mittlinjen och jämför den lilla Bajenklacken på ena kortsidan med den stora MFF-läktaren på den andra. De är faktiskt jämnstarka.
Mer än så ska väl hemmafans prestera, även om guldet är klart? Inte heller Malmös allsång kommer i närheten av när hela Söderstadion allsjunger ”Just idag är jag stark”.
3. Fast tifon – en jättebild på Markus Rosenberg som växer upp vid Malmöläktaren – är maffig. En sån vill man ha på Kennedy Bakircioglü!
Efter paus kommer Galanto (mitt smeknamn på honom) Rosenberg in på plan och gör strax två mål.
Alltså 3-0. Åkej, Hammarby är visserligen alltid bäst men idag var dom inte bra.
Ja, jag erkänner: mitt barndomshjärtas Hammarbykammare är något större. Summering: SM-guld till MFF och Bajen kvar i Allsvenskan.
Jättebra och gott så.
(Ystads Allehanda 2016)
Klicka här och läs min rapport från Hammarby – Malmö på Nya Söderstadion också.
Erikssons kultursidor 