Dansken Jussi Adler-Olsens senaste och nya krimi i serien om kriminalpolisavdelning Q i Köpenhamn har nu kommit på svenska. Följande recension skrev jag när boken förra året gavs ut i Danmark.
Jussi Adler-Olsen
Den grænseløse
(Politikens forlag)
Jag tragglar mig igenom Jussi Adler-Olsens nya krimi, den sjätte i serien om Afdelning Q vid polisen i Köpenhamn. Han skriver bättre än någonsin, både till berättande och språk. Men också långsammare och mer utförligt. Aldrig har det hänt så lite per sida i en krimi av Adler-Olsen.
Det dröjer dessutom oändligt längre innan man får reda på något nytt om huvudpersonerna: Carl Mørck, chef för avdelningen, samt hans medhjälpare Assad och Rose. Också det är en viktig anledning till att jag följer den här krimiserien: för att jag vill lära känna – inte minst – de bägge sistnämnda.
Jussi Adler-Olsen
Den gränslöse
Övers: Leif Jacobsen
(Albert Bonniers Förlag)
I nya romanen ”Den grænseløse” har Afdelning Q även fått en ny nästan-medarbetare, Gordon, som av flera anledningar inte accepteras av de övriga.
Ändå kan jag inte sluta läsa. När jag skrev ovanstående hade jag hunnit 400 sidor in i boken. Nu fortsätter jag recensera, efter att ha läst den 541:a och sista sidan. Jag misstänker att Adler-Olsen allt mer blivit en turnerande deckarförfattare som likt en rockstjärna uppträder inför publik. Han hinner skriva nya romaner men inte stryka i det han skriver.
Kriminaltråden är det ena som lockar mig att läsa vidare. Det andra är stämningen – eller stämningarna – på Bornholm och i en alternativ, nyandlig miljö, som Adler-Olsen skildrar mitt mellan autentiskt och lite vridet.
Carl Mørck får telefon från Bornholm. Han avfärdar samtalet. Vilket han inte borde. Det visar sig att det var en gammal polis på Bornholm som gjorde ett sista försök att få hjälp med en utredning – en flicka på cykel som kördes ihjäl för 17 år sen – som han varken lyckats lösa eller kunnat få ur huvet.
Mørcks nonchalans – vad annars? – leder till ännu ett dödsfall. Carl, Assad och Rose reser till Bornholm för att ta reda på vad som hände. De övertar – först tveksamt – utredningen om den ihjälkörda unga kvinnan. En hippie och nyandlig soldyrkare, som vistades på ön under samma tid, blir misstänkt. Efter 17 år är Frank, som han ska heta, spårlöst försvunnen.
Fast det är framför allt språket, själva orden och formuleringarna, som fångar mig i ”Den grænseløse”. Ja, jag tror minsann att Jussi Adler-Olsen har blivit en litterär = mycket välskrivande krimiförfattare. Till sist slutar hans långa berättelse – helt oväntat.
(KvP 2014)
Erikssons kultursidor 