Hej, tomtegubbar (och någon enstaka gumma)!

GårdstomtenDags att göra som jag brukar vid den här tiden på året: samla ihop och ställa in böcker i en särskild julbokhylla för läsning till glögg och nötter under jul- och mellandagarna. Det tar tid, för jag blir stående med en bok i handen: öppnar, bläddrar och läser lite.

’Till exempel Ebbe Schöns nya, fascinerande bok ”Gårdstomtens långa minne”, där Schön placerat sig inuti en gårdstomte och som en spökskrivare skildrar tomtens liv och upplevelser.

Från dess att gårdstomten var en levande människa – vikingarnas trollkarl – till att han efter döden förvandlades till ett osynligt väsen som skulle väkta fädernegården.

Tryckt till julBoken ”Tryckt till jul” av Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark blir jag också stående med. De går igenom den tryckta jultextiliens historia, från 1920-talet och framåt med ökad produktion på 50-talet.

Så många både vackra och personliga bonader och juldukar, likt tryckta konstverk med mönster, tomtar, granar, pepparkaksgubbar och en snöfylld stad med människor, gator och hus. Allt tillverkat av ”okända” formgivare, som förtjänar att lyftas fram.

Böckerna var så inspirerande att jag tog en paus i sorterandet och gjorde något jag borde ha gjort för längesen men som aldrig blivit av. Jag åkte ner till Sjöbo Tomtemuseum.

Rolf Lidberg tomteOj, oj, oj! Nej, jag kan inte räkna dem alla och tänker inte heller fråga hur många prydnadstomtar som finns på museet. De är – i definitiv betydelse – oräkneliga.

Rolf Lidberg-tomte.

Tomtarna står tätt-tätt i glasade montrar och inhägnade bås. Den minsta jag får syn på är en centimeter hög och sen går storleken upp till trädgårdstomte och ännu högre. Fast dagens krönika ska inte handla om trädgårdstomtar utan om de små prydnadstomtarna, statyetter eller så kallade figuriner.

Co-Boys_tmbnDe flesta har röda kläder – ibland kan tomtarnas luvor, jackor och/eller byxor vara gröna eller grå. Ofta tjocka efter att ha ätit för mycket gröt, förmodar jag.

Co-Boy-tomtar.

De slöar i en fåtölj eller är i färd med olika sysselsättningar: äter gröt, ordnar julklappar, kör släden med ren(ar), åker skidor, spelar dragspel, trumpet och trumma. De kan också ha skulpterats med en gran, ett rådjur, en getabock, grisar, hundar, katter…

Dessutom: sådär 95 procent är manliga. I prydnadstomtebranschen råder nästan total könsdiskriminering.

Rolf Berg tomtar

Rolf Berg-tomtar.

Också tyg- och ulltomtar men de flesta är gjorda i porslin, glattlackerade eller matta. Traditionella (= gammeldags) eller mer modernt skojfriska. Några tomtar är försedda med fabrikat/formgivarens namn – som Rolf Lidberg och Co-Boy – och på en monter har tomtemuseet satt dit en lapp med namnet Rolf Berg.

Jenny Nyström-tomtar

Jenny Nyström-tomtar.

Frågar man så kan man få samlarserier och Jenny Nyström-tomtar utpekade för sig. Ska det behövas? Jag skulle vilja att tomtarna placerades i tids- och landsordning. Vilka kommer från Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA? Olika fabrikat/formgivare borde separeras så man kunde följa hur produktionen av prydnadstomtar utvecklats, förändrats och förnyats.

Det saknas information. Sjöbo Tomtemuseum blir nu – tyvärr – mer av en tomtesamling än ett museum.

Lisa Larson tomtarLisa Larson-tomtar.

Men är det nödvändigt? Som om det skulle vara konst? En definitions- och smakfråga var gränsen går mellan konst, konsthantverk och prydnadsföremål, envisas jag. Om säg Gittan Jönsson gör en dammsugande tomtelisa som figurin, blir den per automatik mer konstnärlig än Lisa Larsons keramiska tomtar?

Några fakta: Sjöbo Tomtemuseum bygger på den avlidne Bertil Larssons tomtesamling. Nordiska Tomtemuseet ligger i Mellerud (Dalsland). Det lär finnas en miljon tomtesamlare bara i Sverige. Tomtar av märket Co-Boy tillverkades av företaget Goebel/Hummel. Kolla på nätet!

Kortkultur gånger 3:

Julbokhyllan.
Tidningen Julstämning. I år med bl a reproduktioner av Claude Monet, reportage om vävkonstnären Annika Ekdahl och en julberättelse av Fredrik Böök.
”Gårdstomtens långa minne” (Carlssons). Ebbe Schön har skrivit en gårdstomtes självbiografi.
”Tryckt till hjul” (Carlssons). Anna Lindqvist & Marie Odenbring Widmark berättar om och visar fantastiskt vackra jultryck från 1920-talet och framåt.
”Mord på julnatten” (Semic). Juldeckarnoveller av Åke Edwardson, Inger Frimansson, Amanda Hellberg, Håkan Nesser, Kristina Ohlsson m fl.
”Nordiska väsen” (Wahlströms) av Johan Egerkrans. Från gårdstomten till Gloson, bestseller från förra julen.
”Ture Sventon i Stockholm” (Rabén & Sjögren) av Åke Holmberg. Alla julars omläsningsbok.
”Tomtefar berättar om sin levnad” (eget förlag). Eller snarare, tomtesamlaren Bertil Larsson (1923-2005) från Lövestadby berättar om sitt och prydnadstomtarnas liv.

Extra julskiva.
GerthelVinyl-EP där Olav Gerthel sjunger ”O helga natt” med Karlskoga Kammarkör, inhandlad på Tradera för 7 kronor plus frakt. Har en svensk tenor sjungit vackrare?

 

Konst.
Härmed utnämns Tomelilla konsthall till årets skånska konsthall/museum. Med Pushwagner-utställningen i somras och den nya utställningen med Hertha Hillfon, vernissage i lördags, har konsthallschefen Kristin Svensson och konstpedagogen Annika Mattsson visat att de vågar mer än konsthallen egentligen mäktar med. Grattis! till oss besökare.

(Krönika Ystads Allehanda 2014)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s