Tufft av Lundell

Ulf Lundell
Tivoliparken, Kristianstad

Ulf Lundell, som klädd i kortbyxor ser ut att ha kommit direkt från semestern, presenterar musikerna och hans evige kumpan, rockgitarristen Janne Bark, kör igång ”Vi är inte arbetslösa”. En högljudd elektrisk rockmaskin men ingen ångvält som kör över oss utan sjumannabandet (inklusive Lundell) gungar nyanserat.

Sången har mixats högt och tydligt så orden ska höras. Det är ju rockpoesi = budskapsrock, oavsett om texterna handlar om samhället eller om det egna livet och den inte så lite romantiserade lundellska kärleken; än bitter och besviken, än lovsjungande och kåt.

En tuff, rockig Lundell på scen i Kristianstad.

Ulf Lundell artikulerar faktiskt riktigt tydligt. Han sjunger med stark inlevelse. Det både hörs och syns att orden i låtar som ”Den vassa eggen” och ”Tillsammans vi två” diktats rätt ur hans liv och blivit outslitliga minnen.

Det syns att han trivs också. Han är påtagligt förtjust i såväl det rockiga samspelet – den musikaliska stommen är Barks rytande elgitarr, Andreas Dahlbäcks dundrande trummor och Tomas Hallonstens svepande hammond – som med publikkontakten.

Fast han får ta hand om sig. Lundell är lite böjd i ryggen och har viss rondör, hoppas han går sina regelbundna promenader på Stenshuvud.

Musikaliskt är det förstås följa Bob (som i Dylan) och plussa på med Bruce Springsteen. Men ibland smyger ju något mer svenskt, som av Taube och Vreeswijk, in bland rockinfluenserna. Då tycker jag som mest om Ulf Lundell.

Förstås när han byter till akustisk gitarr och sjunger ”Öppna landskap”, nu har han förresten skrikit sig rätt hes, men också andra allsångslåtar som ”Förlorad värld” och ”Hon gör mig galen”.

Fast Lundell var tydligen än mer politisk när han spelade på festivalen Putte i parken, Karlstad.

Höjdpunkten är ett slags medley där rock- och ljudnivån stegras allt mer och når ett plötsligt, lite lugnare, dämpat crescendo i ”(Oh la la) Jag vill ha dej” med utrymme för publiken att just sjunga, vid det här laget rätt lummig, allsång. Sen drar Janne Bark igång samma låt igen – nu ännu högre och starkare, typ bärsärkarock.

I centrum: Ulf Lundell, 63 bast. Det är tufft gjort.

En och en halv timma prick pågår konserten. I extranumren återgår Lundell till politiken med prat om ”de fyras gäng” följt av låtarna ”Rött”, ”Folket bygger landet” och ”Gott att leva”.

(Kristianstadsbladet 2014)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s