Nej, kom inte dragandes med mjölet!

Varje dag kan man läsa om svenska FRA (Försvarets radioanstalt) och amerikanska NSA (National Security Agency) i dagstidningarna.

FRA och NSA samarbetar, står det. Sverige lär vara USA:s närmaste samarbetspartner – fast GCHQ (Government Communications Headquarters) i Storbritannien står också nära USA – vad gäller att samla in datauppgifter från dig och mig och alla.

Inte bara data utan USA har även intresse för mobilsamtal, ända upp på politikernivå. Som vid FN- och EU-möten eller tyska förbundskanslern Angela Merkel, vars mobil ska ha avlyssnats av en särskild avdelning, Special Collection Services, vid USA:s ambassad i Berlin.

Jo, nog liknar det en spionroman av John Le Carré eller Len Deighton.

Skurken alternativt hjälten heter förstås Edward Snowden. Från honom, före detta konsult åt NSA och nu avhoppad visselblåsare i rysk exil, kommer de flesta uppgifterna. Till exempel om signalspaningsprogrammet PRISM som inhämtar uppgifter om datatrafik med hjälp av internetföretagen Microsoft (inkl. Skype), Facebook, Google (inkl.YouTube och G-mail), Apple med flera.

Bengt E KB 4 långsmal liten
Foto: Birgitta Olsson.

Så stort och mycket att det inte är lätt att förstå vare sig hur eller varför det går till så här. Så låt oss börja i andra änden. Låt mig börja längre ner, på gatunivå. Som här på Storgatan i Vollsjö. Jag har precis gått hemifrån och är på väg upp till ICA-butiken vid torget, där jag också ska tömma postboxen.

Där finns ett varubrev. För att få ut det måste jag legitimera mig. Kortet skannas: försändelsen, datum, namn och födelsenummer hamnar i Postens dataregister.

Jag köper kvällstidningar och ett paket fil, drar mitt ICA-kort och köpen registreras tillsammans med alla andra inköp jag gjort. Förresten passar jag på att göra ett uttag från mitt VISA-kort. Var registreras det – hos VISA, Färs & Frosta sparbank och/eller ICA?

Dags att ta bilen ner till Sjöbo för att uträtta ett par ärenden.

Jag lånar böcker på biblioteket. Mina boklån registreras i datorn. Sen ska jag hämta ut medicin. Vilket som helst av Sjöbos tre apotek kan ta fram mitt recept ur datorn. I kiosken vid busstation fyller jag på Jojo-kortet inför kommande bussresor, som då registreras av Skånetrafiken.

Jag ringde Postens kundtjänst och frågade varför lite större brevförsändelser måste registreras och fick svaret: ”Det är för att polisen ska kunna spåra misstänkta försändelser.”

Jag frågade bibliotekarien vad som händer med registreringen av boklån. ”De försvinner ur systemet när boken lämnas tillbaka.” Vilka har tillgång till uppgifterna under lånetiden? ”De finns i Lund…” I en särskild dator i Lund eller hur då?

För lån av elektroniska böcker kan man bli än mer orolig. E-boklån från till exempel Sjöbo bibliotek kräver registrering hos mjukvaruföretaget Adobe som nyligen hackades. Lösenord till cirka 150 miljoner användare är på vift. Plus att Adobe – ett privat företag – har full koll på mina lån av e-böcker.

Jag lyssnar på Spotify (som vet hur min musiksmak är) och är med på Facebook (som vet resten). Jag köper en tågbiljett till Stockholm på nätet (och SJ vet när och vart jag har rest) eller bokar flyg och ett hotellrum i London (med namn, kortnummer och allt). Jag köper böcker och skivor från Amazon (som utifrån tidigare köp föreslår böcker och skivor jag nog kan gilla).

Ni har väl märkt också att när man kollat eller köpt nåt på nätet så dyker det upp reklam för liknande grejer på skärmen?

Och så vidare. En grådaskig dag börjar FRA att samköra alla uppgifter. Paranoid? Vem, jag? Ja, det hoppas jag. Det hoppas jag verkligen. För om den här krönikan visar sig innehålla ens ett korn av sanning så kommer böcker som ”Kallocain” av Karin Boye och ”1984” av Geoge Orwell att bli sagor för barn.

Och kom inte dragandes med mjölet!

Jag har ju sett i tidningarna att en majoritet av Sveriges befolkning minsann inte är orolig för dataövervakning. ”Den som har rent mjöl i påsen…” Problemet är att ingen vet hur ”rent mjöl” kommer att definieras i framtiden. Det kan räcka med så lite, som att din dotter träffar ”fel” kille eller du käkar en pizza någonstans och växlar några ord med killen vid nästa bord.

Vips står du på en polislista över personer med misstänkta kriminella kontakter i Sjöbo kommun. Som sen samkörs med belastningsregistret, uttag av medicin, spritköp på Systemet, utländska semesterresor, kreditvärdighet och nätsidor du varit ute på.

(Krönika i Ystads Allehanda 2013)

PS. Wilhem Agrell, professor i underrättelseanalys, skrev nyligen en artikel i Sydsvenskan som med ett konkret exempel ur vardagen visar vad jag menar med att man inte ska komma dragandes med mjölet. Agrell beskriver hur och varför en snickare fick sparken från jobbet, trots att hans mjöl var helt rent (men det hade råkat hamnat i fel påse – och det räckte).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s