I deckarhyllan: Håkan Östlundh

Håkan Östlundh
Inkräktaren
(Forum)

Butlern gjorde det. Till råga på allt kom butlern in i handlingen först mot slutet. Inte alls trovärdigt.

Så tyckte jag om ”Inkräktaren”, den nya och femte Gotlandsdeckaren av Håkan Östlundh.

Vilken besvikelse!

Särskilt som Östlundh är – var – min favorit av alla som placerar kriminalhistorier på Gotland.  Nu blev ”Inkräktaren” mest en roman om den återkommande kriminalpolisen Fredrik Broman, som nu verkligen återkommer efter sin konvalescens.

En barnfamilj på Fårö utsätts för hot. Ögonen sticks ut på deras familjefoton. De får anonyma brev. Hoten stegras och blir allt mer direkta.

Spänningen byggs upp långsamt och bra. Men när upplösningen närmar sig så är den ju… ja, overklig.

Tyckte jag alltså, tänkte och trodde. Tills det gick upp för mig – ja, jag tänker väl långsamt – att det var tvärtom. ”Inkräktaren” är en verklighetsförankrad polisroman, nästan exakt samma historia har inträffat i Sverige.

Ska Östlundhs deckare läsas som ett debattinlägg om synen på kriminallitteratur? Att svenska deckare inte alls är realistiska och inte alls skildrar dagens Sverige har blivit en vanlig åsikt på kultursidorna.

Östlundh replikerar med en deckare som är så overklig att den är verklig.

(Ystads Allehanda 2011)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s