Sherlock Holmes som musiker

En av de små detaljer och finesser – och där finns många, har jag börjat upptäcka! – i Guy Ritchies nya Sherlock Holmes-film hörs i ljudspåret. Synligt på filmduken knäpper den nu Golden Globe-belönade Robert Downey Jr/Sherlock Holmes bara lite på violinens strängar men i Hans Zimmers filmmusik…

Ja, jag ska strax återkomma till det. Först ett utdrag ur en text om musik i detektivromaner som jag skrev till boken ”I neonljusets skugga”. Följande handlar om Sherlock Holmes och Dr Watson, deras musiksmak och den förstnämndes eget musicerande…

——————————————————————————–

Året är 1881 och platsen är London.

Efter ha tjänstgjort som bataljonsläkare i Indien och skadats i benet under slaget vid Maiwand återvänder dr John H Watson till London. Han söker en bostad och blir genom en läkarkollega presenterad för en viss Sherlock Holmes, som arbetar på St Bartholomewsjukhusets kemilaboratorium. Så faller det sig att Holmes och Watson hyr en gemensam våning om ett par trevliga sovrum och ett stort, luftigt vardagsrum på 221 B Baker Street.

Genast i den första berättelsen, ”En studie i rött”, börjar dr Watson att föra anteckningar om sin säregne nye vän; lika anmärkningsvärt okunnig inom vissa områden som lärd inom andra och med märkliga specialkunskaper inom ytterligare andra.

”Spelar fiol utmärkt”, skriver Watson men noterar också att Sherlock Holmes musikalitet är ”lika säregen som alla hans andra färdigheter”.

Stillbild ur den nya Sherlock Holmes-filmen. Jude Law/Dr Watson lyssnar när Sherlock Holmes spelar violin. Men… är det inte en stråke ändå han har i handen? Har jag missat ännu mer i filmen!?!? Ännu en liten detalj. Blir till att se den – minst – en gång till och köpa filmen på DVD direkt den kommer…

På begäran har Holmes spelat några av Watsons älsklingsstycken, bl a Felix Mendelsohns ”Lieder Ohne Worte”, och det är ett svårt stycke, men ”när han filade på egen hand blev det sällan musik, eller ens försök att åstadkomma något man kunde känna igen. Han kunde sitta där om aftonen och luta sig bakåt i fåtöljen och med slutna ögon vårdslöst gnida på felan som låg tvärsöver hans knän.”

Londons musikutbud lockar dem.

I ”En studie i rött” är de på väg till en konsert med Wilhelmine Norman-Néruda, som drottning Alexandra 1901 utnämnde till ”Violinist of the Queen”. I ”De rödhårigas förening” ger en annan violinist, Pablo de Sarasate, konsert. Och när fallet med ”Den röda cirkeln” är löst skyndar sig Holmes och Watson för att hinna i tid till andra akten av en Wagnerföreställning – Richard Wagner är en av Holmes musikfavoriter – på Covent Garden.

Var det Doyle, Holmes och Watson som introducerade den klassiska musiken i detektivromanen? Det måste det väl ha varit, tror jag. (Rätta mig om jag har fel!)

(Ur ”Roll over Puccini, tell Wagner the news!”, publicerad i boken ”I neonljusets skugga”, utgiven av Boströms förlag 1999)

——————————————————————————————-

Så tillbaka till det nya Sherlock Holmes-soundtracket…

I två spår på albumet – ”Not in Blood, but in Bond” och ”Psychological Recovery” – presenteras musikern Sherlock Holmes. Här hörs en violin som spelar precis så personligt, atonalt och avantgardistiskt som Sherlock Holmes lär ha gjort, enligt Dr Watsons noteringar.

Klicka och lyssna själv på Spotify.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s