Amy Allison
Sheffield Streets
(Urban Myth)
Vilken speciell röst, säregen i ordets definitiva betydelse. Ja, så märkligt hon sjunger! Ljust och skarpt, det är som att få en tandläkarborr i örat.
Första gången jag hörde Amy Allison sjunga så ryggade jag tillbaka. Det gjorde nästan ont. Men snart – ja, jag kan lova! – omvandlas ”smärtan” till skönhet och värme. Och hennes sång blir ljuvligt vacker.
Låtarna spretar, åt country eller jazz. Däremot möts genrerna sällan eller aldrig. Kompet är mjukt eller något lite tyngre med elgitarr och trummor, ibland en jazzigare saxofon eller en pedal steel.
Amy Allison har gjort samtliga låtar utom en. De har fina melodier och liksom lite barnsliga, såna där melodier som nya jullåtar ska ha för att bli evighetspopulära.
Ändå är det hennes sång – den märkliga rösten, som inte hör hemma i någon genre utan verkligen blir Amys personliga röstavtryck – som får varje spår att lyfta mer och ännu mer.
I ”Monster of the Id” och ”Everybody Ought to Know” sjunger Amy duett med Elvis Costello respektive Dave Alvin. I förstnämnda låt, gjord av Mose Allison, spelar pappa också piano. Jo, det stämmer. Mose är Amy Allisons far.
(Liknande i Ystads Allehanda 2009)
Erikssons kultursidor 