Aasmund Nordstoga
Ein visefugg
(Warner)
Aasmund Nordstoga är mjölkbonde, sångare, skådespelare, kompositör m m. Han medverkar i flera folkmusiksammanhang, men ”Ein visefugg” är solodebuten som sångare. Albumet släpptes i april och har sålt guld i Norge.
Han sjunger fantastiskt! Det finns två sätt att beskriva hans röst, antingen utnämna Aasmund Nordstoga till en yngre Sondre Bratland eller skriva att det låter som om han ätit mycket römmegröt. Rösten har djup och tyngd samtidigt som den är så len att den smeker.
”Fugg” betyder bunt, hög eller samling. Albumet ”Ein visefugg” innehåller alltså ihopplockade visor. Melodierna kan vara traditionella, men texterna har oftast kända upphovsmän. Inte folkvisor utan folkliga visor, de smått burleska texterna skämtar om död, kärlek och religion.
Flera känns igen, mest melodierna men ibland också texterna. ”Det er meg det samme hvor jeg havner når jeg dør” finns ju också i Sverige och ”Kalle Pettersson och Josefina (Rallarvisa)” sjungs till melodin ”Kors på Idas grav”.
För kompet svarar Abildsø spelemannslag med extramusiker. Också det är folkligt snarare än folkmusikaliskt. Daniel Sandén-Warg, den värmländske norrmannen, hörs på hardingfela, moraharpa med mera och Aasmunds bror Odd Nordstoga på gitarr och dragspel. Mandola, banjo, tramporgel, munspel och kontrabas är andra instrument.
Den akustiska ljudbilden kan ge en känsla av country, men i så fall norsk country med betoning på bägge orden. Ibland låter det svenskt också. ”Da Lars ville gifte sig” kunde vara en bröllopsmarsch från Helsingland och ”Mannen og kjerringa” är närapå gammeldans.
Även sångerskorna Marit Karlberg och Tuva Livsdatter Syvertsen medverkar, den sistnämnda utvidgar Aasmunds röst genom att lägga till sin ljusa stämma i ”Det er meg det samme hvor jeg havner når jeg dør”. En gammal sliten text och melodi, som samtliga, vokalister som musiker, fyller med känslor och engagemang, humor och allvar, tradition och nutid, sång- och spelglädje. Vilken fin tolkning!
(2009, även på www.lira.se)