Det kom en tejp på posten till Bo Anders Persson, musiker i Träd Gräs & Stenar. Det kom en tejp till Kjell Alinge, producent på Sveriges Radios ungdomsredaktion. Och det kom en tejp till till Anders Lind, inspelningstekniker på skivbolaget Silence.
Tejperna innehöll sång och musik. Avsändare var Philemon, Arthur & the Dung – två skånska skolkillar som aldrig uppträtt offentligt.
Vad dom egentligen heter och var dom riktigt kommer ifrån är dom mycket förtegna om. ”Byn är liten”, säjer dom. ”Om vi talade om vad vi sysslar med skulle det inte bli roligt för oss.”
Så Philemor & Arthur sitter hemma i garderoben, skriver sånger och spelar in på bandspelare. Dung står för deras musik: stenar, kakburkar, mormors element, dragspel, gitarr, falsettsång och det skånska språket.
När dom som fick tejperna lyssnade på musiken blev dom alldeles till sej. Dom blev jätteglada.
Bo Anders spelade tejpen på utställningen ”Folkets musik”. Kjell spelade den i ”Lördag med ungdomsredaktionen” på radions P3. Anders skickade ner (bättre) bandspelare och andra inspelningsattiraljer till Skåne.
Snart kan vi därför vänta resultat i form av en LP – och då kommer vi bl a att kunna avnjuta Philemon, Arthur & the Dungs specialitet, små snärtiga tvåradingar:
Inte heter min hund Kerberos
och inte har han mossa i örat
Och det ovan skrivna förbleknar strax – för Philemon, Arthur & the Dungs musik kan inte beskrivas med ord.
(Expressen tisdagen den 13 april 1971)
PS. Observera missuppfattningarna. Det var unga tider.
Erikssons kultursidor 